Vägen till ett pelarbord..

är lång och slingrig och full av maskiner som krånglar... Men jag fick till det tillslut! Och även om det krånglat en hel del och tagit sina timmar så har jag lärt mig massor. Svarvningen i synnerhet var hur rolig som helst! Från början fattade man ingenting av hur man skulle göra eftersom det inte är skrapsvarvning som man lärde sig i skolan. Svarvmetoden vi fått lära oss heter skärande svarvning vilket innebär att man skär till profilerna istället för att trycka ett svarvjärn och skrapa fram dem. Men när man väl lärt sig hur man gör är det riktigt roligt!

När man svarvar dyker det ibland upp obehagliga överraskningar i form av kvistar..

Fötterna

Svårt att borra i ett runt stycke..

Skivan skärde vi ut i en stor maskinfräs, cnc-fräs eller nåt heter den. Mycket behändigt!

Gradister som ska sitta under bordsskivan. Spår frästa i dem så att träet i skivan kan röra sig och skivan inte slår sig.

gradlister och fästanordning under bordsskivan

Till vänster originalbordet till höger min kopia! Nu ska den bara målas också. Tror att bordet ska få bli grått.

När man inte använder bordet kan man fälla upp skivan och låta det stå mot en vägg. Compact Living a´la´1700-tal!

Kojbygge!

Idag är jag hemma från skolan för att jag är sjuk. Hosta och feber, inget kul. Men desto roligare var det att bygga koja med Lovis. Kojbygget fick mig att minnas hur himlans roligt det var att bygga en koja då man var liten. Kommer ihåg att jag hade olika rum i kojan och tog in olika saker att leka med. Dessuom kändes kojan alltid jättestor! Kommer du också ihåg hur du byggde koja när du var liten?
Lovis koja hade en tillhörande altan(studsmattan). Altanen blev sedan ett litet café där jag fick köpa tårtor, trådrullar och chokladbollar. Hon är rätt så dyr på sina bakverk.. chokladboll 79, trådrulle 79, princesstårta 3000.. Gräddtårtan kostade dock bara 79 kronor.
Visst är den gamla räknemaskinen fin? Köpte den till Lovis på röda korset för en billig penning. Allt fungerar på den, man knappar in siffrorna, vevar på veven och så kommer kvittot fram! Behöver jag säga att mamman leker lika mycket med den som dottern? :)

Liten taburett

Ännu nästa projekt på skolan blir att göra en liten taburett, dvs en liten fotpall. Vi skall gå efter ett gammalt original, men vi har tyvärr inte fått sett den ännu. Taburetten är tydligen en gammal fotpall till ett barn. Jag skulle gärna velat se om det finns en barnfåtölj som då hör ihop med taburetten. Det finns ett helt förråd på skolan med gamla 1700-tals möbler.
I vilket fall fick vi se en pall som är tillverkad efter originalet av årskurs två i möbelsnickeri.  Vi har haft svavning på schemat i en vecka och då fick vi svarva ben till tabueretten. Inte helt lätt att svarva med skärande svarvning, ett otroligt gammalt hantverk. Inte alls sån där skrapsvarvning som man gjorde i skolan. Den här svarvningen står man mer för hand och skär fram formerna medan stycket snurrar. Det är jättesvårt att förklara hur det skiljer sig från vanlig svarvning.. I vilket fall så är det inte så många som behärskar detta hantverk i dagens möbelinustri där allt skärs ut i stora fräsar och andra maskiner. Efter 40 timmars arbete känns det som att jag iaf kan det sisådär... Jag lyckades ju få till 8 stycken ben till min blivande taburett.

Supersvårt att få benen likadana! Skjutmåttet är min bästa vän! Men jag har iallafall klarat av att göra 8 stycken ben! Bäst att han några i reserv då vi ska arbeta med bilhuggeriet och hugga ut blommorna.. Om allt går bra och jag inte gör allt för stora misstag kanske jag kan göra två taburetter?

Nu sitter fönstren där också!

Känns skönt att slippa löv och annat skräp som blåste in och framförallt är det skönt att vi kommer att slippa snö när den kommer! Jag är nöjd med entrén, det känns riktigt bra atr sitta där och veta att vi dessutom gjort allt själva! Till våren återstår ett innertak och en panel på timmerväggen som nu inte längre är en yttervägg.

Drömmen vore att byta fönster på huset, det blir ännu tydligare att det är heeelt fel fönster nu när de ursprungliga fönstren sitter på entrén. De urspungliga är 175 cm höga och de fula som sattes in på 60-talet är ynka 130 cm. Synd att det bara fanns kvar 8 stycken gamla fönster (det är totalt 20 i huset eg. 24). Om alla hade funnits kvar hade jag nog bytt tillbaka dem i sakta mak. Nu får det bli en annan variant istället, får fösöka att höja upp skuttfönstren vi har med lite extra foder. Om vi hade varit fullsketna med pengar hade vi förståss bytt alla fönster, men det skulle säkert gå på 150 000-200 000 kronor. Nog med gnällandet... Nu har vi iallafall en entre´/farstu/veranda som jag tycker väldans mycket om!

Snickeriet i Ramsele döljer en hemlighet

Föreställ er detta. Jag sitter på och lyssnar till en samling föreläsningar kring design och träförädling på Länsmuseét i Härnösand. Jag hade fastnat speciellt för en punkt på programmet som handlade om barnmöbler i 50-talsdesign. Efter en mängd föreläsningar var det så dags för Bertil Lindh Jonsson att berätta om barnmöblerna. Jag satte mig upp i fåtöljen och spetsade öronen lite extra.
Han inledde med att berätta lite om hur möblerna till företaget LEKA kom till. Han berättade om Evy Westberg Lindkvist, en kvinna som designade barnmöbler på 60-talet. Hon hade stora framgångar med sina stilrena, enkla möbler. De såldes både i Sverige och utomlands och Evy bedrev verksamhet fram till 70-talet. Sen blev hon sjuk och hennes designer slutade att tillverkas och föll i glömska.
Många år senare funderade Evys svärson på att utveckla Evys gamla bortglömda möbler. Han var själv designer och började skissa nya möbler. Han pratade med Bertil och de beslöt sig för att starta ett företag som skulle tillverka Evys möbler men även nydesignade möbler som gick i samma stil som Evys.
Jag tyckte att det var en spännande historia och så visar Bertil upp ett antal bilder på Evys möbler och gamla skisser. Sen går han vidare och pratar om företaget i nutid.

Det är nu det händer. Han flippar upp bilder på delägarna och berättar var huvudkontoret och deras olika fabriker ligger. Och där står det stort över den stora, vita duken:

Åke Jonsson, Ramsele. Delägare, VD och tillverkningschef.
Huvudkontor: Näsåkersvägen 50, Ramsele

Så säger Bertil att deras huvudkontor är i Ramsele och att han känt Åke i många år. Han berättar att prototyper och en del av tillverkningen ligger i Ramsele. Större delen av tillverkningen sker förstås utomlands där man får ner produktionskostanderna.

Jag sitter bara och gapar! Säger till en klasskompis att jag är helt förstummad av att huvudkontoret ligger i Ramsele och jag har inte ens hört talas om det. Jag förklarar för klasskompisen att Ramsele verkligen är en liten by där man vet allt om alla. Men detta är tydligen är välborgad hemlighet?

Hur har detta kunnat gått mig förbi??? Jag har aldrig vetat om att det tillverkas superfina barnmöbler i Ramsele! Har ni det?

Gå in på LEKA Swedens hemsida och titta! Klicka här!



bild från lekasweden.se



Ja, jävlar i min låda...

Nu är den färdig! Jag har kapat, hyvlat, limmat, riktat, sågat, sinkat, putsat, borrat, pluggat och grejat! Lärt mig så otroligt mycket! Trivs alldeles utmärkt på skolan!

Från en bit al till en verktygslåda... Visst är det fantastiskt med träförädling!

Min verktygslåda

Förutom tre dagars studieresa till Stockholm har jag också snickrat vidare på min verktygslåda. Den här veckan har jag sinkat och det tar sin tid om det ska bli snyggt utan urslag... Jag arbetar i al som är ganska mjukt och behändligt, förutom att det lätt åker ur bitar då man använder stämjärnet.

Svårare än vad man tror att hålla reda på hörn, in- och utsida...Gäller att märka upp allt innan man börjar.  

Rita av så att långsidorna passar ihop med kortsidorna... Eller på "fackspråk" ska tapparna passa ihop med sinkorna.

De färdiga sinkorna, och ja, de passar ihop med tapparna!!!

Så här ska det se ut då det är klart

Den färdiga lådan som vi mätt efter. Hoppas min låda blir lika fin!

Studieresa till Stockholm

Denna vecka har jag varit på studieresa till Stockholm med skolan. Vi har besökt en massa slott och tittat på interierörer och exteriörer. Jag blev tämligen less på all prakt och allt guld i slotten.... :) Det vi får se är ju bara skrytvåningar som kungligheterna inte ens bodde i. Jag vill ju se det genuina boendet! Men visst, det finns det mest otroliga hantverk i olika former i representationsvåningarna.

Det jag tyckte var mest fantastiskt att se var Drottningsholms slottsteater som är varsamt restaurerad och hade stått orörd och bortglömd i över 100 år när den återupptäcktes på 1920-talet. Först kom vi in i ett gammalt, slitet rum där teaterarkitekten hade bott på 1800-talet. Tänk er en säng, gråa väggar och allmänt slitet, vi gick igenom två sådana rum medan stadsarkitekten berättade om restaureringsarbetet.
Sedan stannar vi till vid en dubbeldörr och arkitekten säger att rummen vi gått igenom kanske är ngn sorts förkuliss som ska göra att intrycket av teatern ska bli mer storslaget? Och ja, det blev det verkligen. Där öppnar han dörrarna och innanför gömmer sig världens vackraste gamla teater! Det var halvskumt inne i teatern med levande ljus och vackra kulisser. De är svårt att förklara effekten då man kom in men det var en helt fantastisk känsla! Drottningholms Slottsteater är den enda bevararde 1700-talstetatern i världen som fortfarande använder original maskineriet. Den tillhör UNESCOs världsarv.

bild tagen från Drottningholms slottsteaters hemsida

Nästa ställe som var riktigt roligt att vara på var Hallwylska palatset, grundat på norrländska rikedomar. Frun som bodde i huset, Wilhelmina von Hallwyll var nämligen enda barn till Wilhelm Kempe, träpatron i Övik som gjorde sig en förmögenhet på det norrländska träet. Wilhelmina var mycket intresserad av inredning och samlade på allt möjligt. Hennes tanke med att bygga palatset var att det så småningom skulle bli ett museum. ALLT som fanns i huset katalogiserades i böcker. Det finns till och med ett gammalt gips som Wilhelmina haft då hon brutit armen. Det var helt underbart att besöka huset och få höra när guiderna berättade om Wilhelmina och husets inredning. Otroligt hantverk finns i huset! Det fanns otroligt mycket att se, jag blev helt förtjust i köket och det gamla, vackra badrummet.

köket var helkaklat till och med taket! vackra gamla spisar.

golvet i badrummet, me like! Så här tänkte jag att mitt hallgolv ska se ut när det är klart.

sjukt fint badrum, känns moderns fastän det är 100 år gammalt!

Du kan ta en interaktiv tur till Hallwylska palatset om du vill se lite av det jag fick se! Klicka här för att komma till visningen.

Vi besökte också utställningen Kinas Terracottaarmé på Östasiatiska museét. Det var verkligen intressant. Tänk känslan hos bönderna som hittade den första figuren? Och hos arleologerna när de började gräva ut? Över 10 000 figurer är utgrävda och alla har personliga ansiktdrag!

En dag lunchade vi också i koppartälten vi Hagaparken, inte någon höjdarmat men jag tyckte verkligen om koppartälten. Byggda i trä med metallhölje som en kuliss mot parken. och visst är det en fin kuliss?

Det var tre mycket intensiva dagar med program från 8.00 till 21.00 på kvällarna. Var helt död då jag kom hem i fredags! Men nästa vecka får jag åka och snickra igen, då har vi bara en dag med studieresa.

Och just ja, vi var ju på kungliga baletten en kväll också... Hhhmm, våroffer.. Den som förstår sig på det hela kan gärna få berätta för mig vad den handlade om och vad koreografin skall symblisera? Nä, balett, det var inget för mig.

bild från kungliga operan

Mina auktionsfynd

Eller fynd å fynd. Jag betalade lite för mycket egentligen. Trasiga, gamla ljustakar och mycket slitna gamla burkar. Verkligen vintage kan jag säga. Men jag tycker om dem! Köpte ett brunt litet bord för 50 kronor också.

Auktion

Idag har jag varit på auktion i granngår´n. Många, många fina saker men jag hade inte riktigt spenderbyxorna på mig. Men det var roligt ändå. Grämer mig dock över att jag inte köpte en fin klaffbyrå med en massa lönnfack i.
Imponerad av den fina sovrumsmöbeln som var snickrad av någon som bott i huset. Sängarna och spegelbyrån fick Jessica köpa, de kommer att passa finfint där! Sängborden och pallarna gick dyrt. Köptes av en uppköpare och skulle visst säljas på antikmässan.  Skulle vara intressant att se hur mycket de går för där. Visst är det lite Madicken över sängarna? Har för mig att de har liknande sängar i sitt flickrum och såna där pallar där de lägger kläderna på i filmen?

Såna här fina, gamla stolar finns på skolan. I slutet av året kommer vi att få göra en kopia av en stol! Bara tanken av att jag kommer att klara av att snickra så fint gör mig så förväntansfull och fasen stolt!

Gammal stol, så vacker!

Kopia tillverkad av elev!